Saturday, April 29, 2006

Dear Santa...

...I'm aware of the fact that it's a bit early to write to you, but I figured this will give you some more time to make my wish come true. Now get ready...

I'm sick and tired of all the bills that are overflowing my letterbox, and I'm fed up with heartache and sorrows. I feel like vomiting every time I have to grab the broom or scrub the floor. I don't want to do the dishes even though I have a dishwasher in my possession. I won't even bring up the laundry issue... I don't feel the urge to water my plants, in fact I think I will dispose of them as soon as possible. I'm dog-tired of cooking dinner and remebering (and forgetting) to bring a lunch box to work. Frankly speaking... I'm fucking fed up with being a grown-up. Santa, I would apperciate if I could be a child once more, just for a week or so... then I wouldn't have to bother about all these silly grown-up-things...

Anyway... now I'm going to shut this computer off and clean up my apartment... again...

2 comments:

Anonymous said...

Läst några inlägg - du skriver jävligt bra tycker jag! Mmm... men jag tyckte du sa att sidan inte var så mörk som rubriken antyder? Har du skrivit dikten från 29/4 själv??? Grym.
Visst är det segt med det du skriver i dagens blogg - men du, barn igen? Nej tack Carpe Diem *eller hur man kan tänkas stava det* för fan! Det gäller bara att inse att man, alla och en var faktiskt är helt fria, inget sitter fast när man väl pillar på det. "Ther is no spoon" *att spoona däremot är något helt annat* Ja, ja men det kan ialla fall svida när man drar ut den fastväxta tummen... Men det har sina belöningar, det blir tex. lättare att gå upprätt!
Nä nu ska jag nog fortsätta jobba.

Lady Di said...

Hehe... ja, att spoona är en annan sak och kan ju få en på bättre humör. ;-) Och nej... det är tyvärr inte jag som skrivit "dikten" det är en del ur en låttext av Blunt. Jag har lyssnat en hel del på hans skiva nu. Himla bra även de andra låtarna som inte spelats på TV och i radio. Bye bye...