Monday, September 03, 2007

Madame Migrän och Ivar Illamående på måndagsbesök!

Med min nya kosthållning, dvs mindre portioner och uteslutande av kaffe och choklad och annat gott kom också ett något ovälkommet besök. Madame Migrän och Ivar Illamående passade på att smyga in i lärarrummet och satte utan förvarning klorna i mig. Men skam den som ger sig, man fortsätter jobba och räknar timmarna, minuterna och sekunderna tills man får kravla sig hemåt (eller ja, snarare åka bil med Jenny, som iofs nästan skulle ha kunnat kravla hem pga ett hemsk magont), proppa i sig magnecyl koffein för att sedan slänga sig på soffan och tycka synd om sig själv. Under dagen kommer en och annan elev för att låna telefonen - för att ringa hem - för att tala om att de struntar i resten av dagen - för att de har huvudvärk. Ja, jag säger då det, dagens ungdomar är av dåligt virke. ;-)

Har fortfarande en sjujäkla huvudvärk men vad gör jag? JO, jag tvättar och städar... hmm, en nackmassage hade inte varit helt fel! Fredde...?

Btw... en liten efterlysning!
Har någon sett mitt tålamod? Det tycks ha försvunnit och den snääälla Diana (som jag tycks vara bland eleverna) är inte längre så snäll. Fast det kanske är bra?

5 comments:

Anonymous said...

lagom är bäst....och jag håller i ditt tålamot ett tag till...lol...kram o massage i nacken till dig.../Å

Lady Di said...

Thank u dear friend! Det känns så oerhört skönt att veta att ni finns där. Hade aldrig trott att jag skulle hitta så goa vänner som ni! Åsa S, A-K, Jenny och Åsa B - Love ya loooong tiiime!;-)

Anna-Karin said...

Det kan hända att ditt "tålamod" finns i min katastofgarderob, den man inte kommer in i utan att slänga in en handgrant först ;)
Kanske ligger det där gömd bland en massa böcker och skrifter från en svunnen tid, eller nerpulad i en gammal socka. Vem vet? Jag tänker i alla fall inte gå in där frivilligt så du får nog lov kära du att "dundra" på och leva om ett tag till.

Lady Di said...

Haha... ja, jag har ingen vidare lust att ge mig in i den där garderoben jag heller. Dessutom känns det lite skönt att få fräsa och stirra ilsket omkring sig emellenåt. ;-)

Anonymous said...

Du har tålamod och gör så gott du kan utifrån där du är i dag. men för våran del så tror jag att det är bra med mindre tålamod, för visst är det lätt att vara aldeles för tolerant, bättre att morra i tid så blir det mindre gnäll o tjat på dem!
Nu kämpar vi på DI!
Kram Åsa B