Jahapp... så är man åter nedklubbad till jorden, med ett hammarslag i huvudet av Tor. Man ska akta sig för att flyga för högt, för att skapa för många förväntningar, för att tro mer om verkligheten än vad den har att ge för tillfället. Nåväl... jag kan vara stolt, jag kan vara nonchalant och värdig när det behövs. Jana ska sätta sig på sina höga hästar ett tag och visa att hon minsann inte är hur medgörlig och eftergiven som helst. Jag vet att jag säkert tar åt mig mer än vad jag behöver, men vad fan... jag tänker inte återigen vara en som står till tjänst när det passar och som vackert får stå tillbaka när den andra parten inte kan kompromissa. Är trött på att vara snäll och eftergiven. Förtjänar mycket mer än så...
Kom hem, på uselt humör, plockade fram min mp3, kom på att jag hade Marcus (Ynnes) låtar inlagda, satte mig på balkongen och började lyssna. Blev på bättre humör, men också på stridshumör... fanimej... Nu ska jag bida min tid... Marica, hälsa Marcus att han fick igång min fighteranda. Welcome to the Wall clan Marcus, and thanks for watching out for my sister in Stockholm...
Strength is a matter of the made-up mind
Saturday, August 12, 2006
Subscribe to:
Post Comments (Atom)














No comments:
Post a Comment