Tuesday, March 28, 2006

Ledsen...


Får inte vara kvar nästa termin verkar det som... ligger för långt ner i LAS-listan :(

Kommer att sakna mina elever och kollegor. Vad ska jag göra nu? Det känns för jävligt...

Monday, March 27, 2006

FELIX - A Happy Boy

Here he is! The newest member of the family (WALL)NILSSON. This little boy was born on the 19th of March 2006. His name is Felix (which means "happiness" - his mother told me). His mother, that is my sister, is called Jessica and his father's name is Håkan. He also has two siblings, Jesper, who will be four years old in April (a big boy!) and Moa (the princess) who will turn three in October.

Jesper didn't really want the new little fellow to be named Felix, instead he insisted on Hugo. He was even willing to change his own name to Felix, so that his little brother could be called Hugo (or Håkan as he also suggested). Hihi... I really laughed when I heard this... I wonder why he was so fond of the name Hugo? Hmm... one can only guess.



WELCOME FELIX, SEE YOU SOON/HUGS FROM YOUR AUNT IN FALUN

Kontrakt med Djävulen? Ja, kanske!

Jaha... så har man åter en gång bestämt sig för att börja ett nytt liv. Jajamen... nyttig frukost, mellanmål, hälsosam luch, promenader, avslappnade spa-behandlingar hemma o.s.v. o.s.v. o.s.v.

Den näst intill retoriska frågan är då? Hur länge kommer det att hålla den här gången? Två dagar? En vecka? Ja, med den usla karaktär jag begåvats med sedan födseln en sådär 28 år sedan har jag tur om det håller sig en dag. Det är så lätt att fingrarna griper en kaka i lärarrummet och trycker in den i munnen utan att hjärnan hinner med att säga STOPP OCH BELÄGG!! Men nu får det faktiskt vara nog... jag har en sisådär tre, fyra par byxor som av någon konstig outgrundlig anledning inte passar längre... har de krymt i tvätten? Nä, knappast, de är nya och passade nätt och jämt när jag köpte dem. NU passar de inte alls... FAn ta mig och mina svagheter för choklad, ostbågar och allt annat som innehåller socker i olika former... Jag är en sockerberoende idiot!

Jag får nog ta och skriva kontrakt med djävulen eler något liknande... hur ska det annars gå? Återkommer med rapporter om mina misslyckanden (eller om jag skrivit kontrakt med Belsebub - framgångar!)

Hej så länge från den som skyller på arvet.... (you know what I mean sis')

Sunday, March 26, 2006

DeN MisSbRukAndE ERemiTEn...

Hon satt där hela helgen, eller snarare låg, i den relativt nyinköpta soffan från MIO. Bekvämt viloläge, glasögonen på näsan, telefonen avstängd, en påse ostbågar, dricka och så film, Wallace and Gromit och Tolken. Hon hade planer på att isolera sig under helgen, slippa se människor och slippa yttra onödiga ljud. Hon hade bestämt sig för att vara en ostbågsmissbrukande eremit under helgen, och en ostbågsmissbrukande eremit blev hon.

Fredagen och lördagen gick i eremitens tecken och känslan av välbehag spred sig långsamt. Så skönt att vara självisk ett litet tag, tänkte hon och proppade munnen full av härligt goda ostbågar och ignorerade den molande huvudvärk som hade smugit sig på. OLW för att du älskar det goda... hon var väl medveten om sitt ostbågsmissbruk, men hade inte makt att själv stoppa det. Varje dag tänkte hon att NU skulle hon börja sitt nya hälsosamma liv, men på nåt vis hade hennes guldfiskhjärna svårt att komma ihåg detta och varje dag slank det återigen ner något onyttigt i de trakter som har med gastronomi att göra.

Hon hade för länge sedan också kommit underfund med att dessa intag inte påverkade hennes längd (något som hade varit önskvärt), däremot växte hon på bredden till hennes stora förtret. Oh well... imorgon är en annan dag, som Christer Björkman sjöng. I morgon ska starta mitt NYA liv, tänkte hon för femtioelfte gången och mumsade eftertänksamt på en ostbåge (eller två).

Hennes planer på att vara eremit grusades dock en aning, för söndagen gick i slavens tecken. Från klockan elva till klockan sex satt hon tillsammans med en annan slav och rättade nationella prov i engelska. Uppsats efter uppsats lästes och betygsattes, lästes och betygsattes... ögonen blödde och ryggarna värkte på de stackars slavarna. Eremiten var ersatt av en slav och ostbågarna var utbytta mot uppsatser, men trots detta kändes det bättre än någonsin. Den förut så late eremiten/slaven hade fått något vettigt gjort och kunde därmed ägna nästa helg åt... ostbågsmissbruk, fast den här gången tillsammans med den andre slaven och en flaska rött...

Monday, March 20, 2006

Is the grass really greener on the other side?

What about us human beings and our dreams? Well every single person has a dream. A dream can be anything; buying a house, having a child, have long hair and so on.

Little children probably dream about what they want to do when they grow up. They have role models, people they want to be like, people they admire. As they grow up, those dreams fade and become a memory. But the dreams are still there. Even as an adult there are things one wants to do, places one wants to visit, roles one wants to play.

Dreams are strongly connected with hope, and a common saying is that hope is the last to die. Human beings need dreams and they need hope in order to survive, but it is most likely very easy to think that the grass is greener on the other side. In other words, you have this picture of how it is going to be when you have fulfilled your dream, but once there, you might discover that it was not so great as you first thought it would be. But that is how dreams work, they are a way of transportation through life. They may not always turn out as you wished and sometimes they do not come true at all.

Right now... it feels like most of my DREAMS are long forgotten... and I have misplaced HOPE... Has anyone seen it?

Regards
Diana (The Wall of Misery)

Ja, så har han ploppat ut...

...ja, min systers (en av de tre, alltså Jessica) tredje barn alltså! ;-) Så nu är jag mosterX3... Först kom Jesper i april 2002... året därpå, i oktober, tittade Moa fram och igår kl. 18.50 sprintade en liten pojk fram, en dag före BF.

Jesper tycker att lillebror ska heta Hugo, men pappa Håkan är inte överentusiastisk över det förslaget direkt. De funderar på Felix, Rasmus eller Lukas... Jessica tyckte att det såg ut som en Felix... (*ler* Hur ser en Felix ut?!)Felix betyder LYCKA... så nu vet ni det... Måste kolla in webbisarna på www.liv.se sen... se hur familjens nya tillskott ser ut.

I övrigt är det otroligt synd om mig... Har blivit dunderförkyld på nolltid och inatt hade jag varken nässpray eller huvudvärkstabletter... Intressant upplevelse att vakna på morgonen när man inte kunnat andas med näsan utan fått andas med öppen mun hela natten. Hmm...smart... klart att munnen var öppen, skulle ha varit väldigt svårt att andas med munnen om den hade varit ihopknipt.

Såg Stealth - det osynliga hotet i lördags... inte så bra... eller så var det jag som var lite ur fokus. Hade fått god mat och gott vin och var förnöjsamt dåsig. Trevlig kväll i alla fall. NU ska jag ta en huvudvärkstablett och börja missbruka nässpray....

Väl mött
Värmländskan

Tvättanvisning till ditt USB-minne

TVÄTTRÅD TILL DITT USB-MINNE

TVÄTTAS I 40 GRADER I EN JEANSFICKA
SOM SITTER PÅ ETT PAR JEANS AV
MÄRKET LEE. GLÖM INTE ATT
CENTRIFUGERA.

DITT USB-MINNE KOMMER ATT VARA
RENARE ÄN DET NÅGONSIN VARIT.
TA DOCK I BERÄKNING ATT VISS
INFORMATION KAN KOMMA ATT
FÖRLORAS. I ÖVRIGT KOMMER
DU ATT VARA HELNÖJD!

FAN I HELVETES JÄVLA ÄCKELSKIT!!!

HUR KLANTIG FÅR MAN VARA?!

En turgumma - - En turig gumma?

Vann ett stipendium i går på 3000 kronor till LMS språkdagar i Göteborg i juni. Skoj skoj... jag som aldrig brukar vinna något.

Har varit flitig i flera dagar nu. Så "dutti"

* Rättat nationella prov (sv/eng)
* Rättat sjuans prov
* Rättat nians prov
* Rättat/kommenterat/betygsatt åttans uppsatser. Vilket nästan ledde till hjärndöd...*piiiiiiiiiiip* Roligt att läsa, men efter en sisådär 25 uppsatser blir man rätt tom i skallen.

Ska sätta mig med åttans engelskprov nu... pust och stön.... om man tror att livet som lärare är lättsamt och enkelt så tror man fel. Nu är det dessuotm lagstadgat med IUP - vilket betyder: MER PAPPERSARBETE.... suck, det tar aldrig slut... neverending story... lalala lalala lalala...

Sunday, March 19, 2006

audioinskaffande - en ljusare tillvaro

...Det var länge sen jag köpte några skivor... därför slog jag på stort häromdagen och köpte:

  • Franz Ferdinand - You Could Have It So Much Better
  • The Soundtrack of Our Lives - Origin Vol. I + deras senaste A Present From the Past
  • The Darkness - Deras förra platta, Permission To Land
  • WinterXplosion - (Dance & Trance)

Alltså en salig blandning som håller mig vid gott mod ett tag... Bara att ladda mp3-spelaren... WEEEEEEE!!! ;-) Syster yster i Vällingby... om du läser det här.... kan du ta med dina System of a Down-skivor när du åker hem till påsk? Om inte katterna väger för mycker förstås...hehe... *skrattar diaboliskt*

Tack för mig...

Wednesday, March 15, 2006

Jag - en bloggare?

Tänk vilken tur att denna värld och detta smått inkompetenta samhälle vi lever i utvecklas och med stora kliv tar sig upp ur det träsk det befinner sig i. Ja, annars hade jag inte numera kunnat kalla mig själv för bloggare. Jag hade inte kunnat blogga. Ja, enkelt uttryckt så skulle jag inte ha kunnat ur mitt innersta skapa en blogg.

BLOGGEN - Denna världsnyhet, denna innovativa uttrycksform som tagit mänsklighetens filosofiska tankar till nya höjder. Hur har vi klarat oss utan den? Eller hur är det nu? Hade jag mått så mycket sämre av att BARA skriva dagbok? Hade jag vridit och vänt mig i sängen på natten, plågad av hemska funderingar kring den urgamla uttrycksformen "DAGBOK"?. Hade jag gått på antidepressiva medel för att kunna hantera tillvaron om inte dagboken ersatts av en blogg? Nja, knappast... kalla det vad ni vill. Dagbok, blogg, insändare, krönika, klotterplank... i vilket fall som helst är det bara ett sätt för oss människor att tala om att vi finns till, att vi vill bli hörda och få uppmärksamhet, så kalla det vad ni vill. Och om ni nu vill kalla det blogg, ja, då är jag väl en bloggare då? .............Finns det stödgrupper?

Övrigt i Fröken Walls liv då? Tja, blir snart moster för tredje gången i rad. Blir det en hermafrodit den här gången? De har ju fått en av varje slag redan. Why don't you surprise me!

Ikväll har jag varit på choklad- och vinprovarkväll. Uppsluppen stämning av någon anledning. Smakat en mycket god choklad; Crue de cacao 60% kakaohalt. Rekommenderas varmt om man skulle känna sig en aningens trött på Marabous mjölkchoklad. ;-)

Monday, February 20, 2006

Damkronorna?!

Knäppt egentligen... varför talar man om damkronorna? Det är ju inte så att vi säger herrkronorna!

"åh, vad roligt, nu vann herrkronorna mot USA!!".

Nåväl...vad de än kallas så går ju finalmatchen inte så bra... Canada kommer att ta hem guldet... :( Inte gick det bra för Anja idag heller. Tänka sig... jag som inte alls är speciellt sportintresserad har kollat på OS varenda dag... Hmm... jag måste har ramlat ur soffan och slagit i huvudet i sömnen... ;-)

Oh well... väl mött och good bye!

Tuesday, August 16, 2005

Människors allergiska reaktion gentemot ärlighet

Ärlighet, sanning ger ett rent samvete... eller? Jag har dragit den konklusionen att denna tes inte alltid överensstämmer med den bistra verkligheten.

Trots att de kliver över tröskeln med goda intentioner i fickan tas följeslagaren Sanningen och kamraten Ärligheten inte alltid väl emot av vissa människor i vårt samhälle. Man väljer att stänga dörren och skrika okvädningsord genom nyckelhålet i stället. Är det så att vi har kommit så lång i vårt välutvecklade(?) samhälle att man skyr uppriktighet och öppenhet, att man hellre biter rättsinnet i svansen i hopp om att det ska försvinna. För gud förbjude, det är ju så obehagligt med S-A-N-N-I-N-G...

Så var det då en dag då jag försökte mig på att introducera min följeslagare och min kamrat, i hopp om att ställa vissa brydsamheter till rätta igen. Det var då, till min stora förskräckelse och besvikelse, som jag stötte på en av dessa rädda människor. En människa som stängde dörren, skrek i nyckelhålet och bet rättsinnet i svansen och slutligen förkastade mina vänner.

.....och här sitter nu jag med dåligt samvetete... av den anledningen att oförvitligheten inte lämnade min sida.

Sunday, May 09, 2004

På gränsen till ditt land...

...ibland händer det saker i ens liv som får att fundera, grubbla och oroa sig. Det har varit en sådan period nu. Har vaknat på nätterna med ord och meningar klingande i huvudet. Jag bestämde mig för att skriva ner dem...

Jag stod ute i mörkret på gränsen till ditt land,
önskade mig trygghet men du fanns ingenstans.
Du stod ute i ljuset bländad av dess sken,
såg ej mig stilla stå på gränsen till ditt land.

The passing of time
is only a rabbit
trying to escape
from what has to come.

No turning back
and no rush ahead.
Just wait, and your destiny awaits you.

If I could I would sleep
through endless times,
sleep until I saw a ray of hope
passing by.

But it hurts to say
that time is thunder
that never seems to roll
away and let the light through.

I saw footsteps
behind my mirror of glass
and I knew that my time
was right here, right now
with no right turning back.
The passage is closed.

Monday, April 05, 2004

Today is my birthday...

...och jag kommer att plugga mest hela dagen... stackars lilla mig, behöva plugga på sin 26-årsdag.

Monday, February 10, 2003

Tant Röd - en terrorist?

Svårt att gå upp idag... hade gärna legat kvar en timma eller två. Men det gick inte eftersom föreläsningen började 09.00 vid gamla regementet. Så det var bara att kliva upp, tvinga i sig en tallrik Start med fil och sedan sätta sig på cykeln.

Idag hade jag tänkt åka till Nautilus gym efter skolan, tänkte att jag skulle ge det hela en chans. Så jag packade väskan, med allsköns attiraljer; träningsbyxor, linne, en huvjacka, strumpor, trosor, gympaskor, hänglås, schampo, balsam, tvål, necessär (proppfull), 3 handdukar (två stora, en liten), bikini (eftersom jag hade tänkt simma efteråt), foto (till medlemskortet) etc etc etc etc...... i all oändlighet.

Men... allting går inte alltid som man tänkt sig. Först kom Tant Röd på besök, så det var bara att lägga tillbaka bikinin i byrålådan och en handduk i skåpet. Nåväl, jag kan ju träna i alla fall, tänkte jag. Så jag cyklar till skolan med min jätteväska och tror att jag ska vara duktig och träna lite. Gissa vad jag kommer på efter en timma i skolan? Jo, jag har glömt plånboken hemma... HEMMA utav alla ställen. Jag har alltid med mig plånboken, men just idag blev den hemmavid. *Suck* Detta innebar förstås att jag fick cykla hem igen med min ”lilla*” väska utan att ha tränat... eller simmat. Typiskt... Vi får se om jag ids masa mig upp dit imorgon. Det är ju alla uppförsbackar dit som är jobbiga. Hem går sååå bra... det är bara att rulla, rulla, rulla... så är man hemma på tio minuter.

Men jag har gjort annat roligt idag. Jag och A-K var till Shop of Beauty - City Spa och bokade tid för ögonfransfärgning + plockning av ögonbryn. Ska bli kul... ska dit på torsdag kl. 13.15. Hoppas att det blir bra för jag använder helst inte mascara, tycker att det är så drygt att få bort på kvällen.

Sen tog jag och Johan en cykeltur ner på stan där vi hyrde en film, ”Bad Company”, så den ska vi se på ikväll. Dessutom besökte vi djuraffären och köpte två guldfiskar och en pansarmal schwartzi till mitt akvarium som jag ställde iordning förra veckan.Pengarna rinner genom fingrarna på mig just nu...

Jag och A- K och Lotta har även beställt varor hos Lush. De har väldigt mycket roliga produkter. Jag beställde för nästan 300 kronor. Får nog paketet i slutet av veckan.

Imorgon fyller Carola 7 år, så då ska jag ringa och gratta och fråga om paketet kommit fram.

Saturday, February 08, 2003

Lycka? En färskvara?

Gårdagen var ett enda stort inferno av huvudvärk. Från det att jag vaknade till läggdags bultade och värkte mitt arma huvud. Värktabletterna kunde lika gärna ha varit sockerpiller.

Funderade ett tag på att ställa in tiden på Nautilus, men det bidde inte så. Jag gick ändå. Det blev inte som jag hade förväntat mig. Jag önskade att de skulle ha åtminstone EN EFX-maskin, men det hade dem inte. Jag fick ett träningsschema och det gick vi igenom tillsammans på varje maskin. Kändes tråkigt. Varför vet jag inte... Det var liksom inte jobbigt... det var bara... plus minus noll... kändes det som i alla fall då. Idag har jag ju lite träningsvärk så någonting måste det ju ha tagit. Vi får se hur jag gör. Jag ska nog boka en provtid hos Friskis och Svettis också. Kanske de har EFX. *Hoppas*

Som sagt... huvudvärken styrde över min gårdag. Men Johan tvingade mig i säng, släckte lampan och stängde om mig.... och där somnade jag och sov säkert en två timmar. Skönt att sova lite så att man inte märker av huvudvärken på samma vis. Har man tur är den också borta när den vaknar, men den turen hade inte jag.

Idag har jag jobbat, lagat frukostar, bytt blöjor, smörjt in hälar, kammat hår, lagat lunchar, gett medicin... och faktiskt gick det ganska bra, om man bortser från att jag inte hann med min egen lunch. Det gjorde inte så mycket då jag slutade lite tidigare.

Johan jobbar sin fjärde och sista natt i natt. Det är så himla tråkigt när han far hemifrån kvart över åtta på kvällen. Tur att det är sista natten på ett tag nu.

Igår kväll började jag läsa ”Lycka! - En handbok i konsten att leva” av Dalai Lama och Howard C. Cutler. Fascinerande bok, den säger många vettiga saker. Saker som man på något vis redan vet, men som man måste bli påmind om. Enligt Dalai Lama måste ”vi lära oss hur negativa känslor och handlingar är skadliga för oss och positiva känslor hjälper oss” (s. 45). I boken kan man också läsa följande:

”Varje dag så snart du har stigit upp kan du utveckla en uppriktig positiv
motivation och tänka: ’Jag ska använda den här dagen mer positivt. Jag ska inte
slösa bort just den här dagen.’ Och sedan på kvällen innan du går och lägger dig
ska du gå igenom vad du har gjort och fråga dig: ’Använde jag den här dagen som
jag hade planerat?’ Om det var så kan du vara glad. Om det inte gick kan du
ångra vad du gjorde och kritisera din dag. Med sådana metoder kan du gradvis
stärka de positiva sidorna av sinnet”. (s. 49)


Det han säger låter så enkelt, men är det inte. Jag tror att det är en färskvara, något man måste arbeta med så länge man finns och andas på denna jord. Det står mycket klokt i boken och jag kommer troligtvis att återvända till den då och då....

Thursday, February 06, 2003

En åttioårig 24-åring?

Vaknade med huvudvärk. Har inte alls sovit gott... känner att jag bitit ihop under natten. Stel i nacke och axlar. F-n att man ska känna sig så här när man är 24 år! Som en gammal kärring. Fattas väl bara att jag bryter lårbenet på väg till skolan.

Men imorgon blir det andra bullar av. Jag har bokat tid på Nautilus gym uppe på Lugnet klockan 13.00 imorgon. Där ska jag träffa en instruktör (Mika) som ska gå igenom alla maskiner med mig. Det kommer att ta en timme ungefär och så ska vi lägga upp ett personligt träningsschema. Hoppas att det blir bra och att jag inte tappar sugen. Jag är ju inte känd för att vara ett träningsfreak direkt och inte heller för att ha tålamod.

Vad har annars hänt dag? Jo, jag, Anna-Karin och Lotta har redovisat vår gruppuppgift idag med hjälp av en powerpointpresentation som jag gjort. Alla blev sååå imponerande, så det kändes bra. ;o)

Wednesday, February 05, 2003

En varg i fårapäls

För varje dag som går lägger man upp nya planer, nya visioner och orealistiska förhoppningar. Hur många besannas?

Ibland känner jag mig som en stor BLUFF. En stor bluff på alla plan. Vem ÄR jag egentligen? Hänger i ett tomrum där jag ikläder mig olika roller som jag tror är mina, men i själva verket visar sig vara någon annans. När ska jag hitta MIN roll som passar mig som handen i handsken? Idag, imorgon eller om tio år...? Kommer jag någonsin få klarhet i vem JAG egentligen är? Just nu är jag en stor bluff. Men ingen annan förstår det. Jo, möjligtvis Anna-Karin, hon vet vad jag menar.

Folk omkring en ser en person i mig som jag inte ser. De ser mina ageranden, hör mina yttranden och berömmer mina betyg. Men jag är INTE den personen... Bara för att jag agerar på ett visst sätt betyder inte att jag är säker på mig själv. Bara för att jag kläcker ur mig smarta sanningar och påståenden betyder inte att jag vet exakt vad jag talar om. Bara för att högskolebetyget visar VG betyder inte att jag kan och vet ALLT!

Kanske det är därför som jag känner mig som en bluff... av den anledningen att andra människor har förväntningar på och tilltro till mig. På grund av dessa förväntningar känner jag mig som en varg iklädd en fårapäls. Lurar jag min omgivning, eller är jag den person de ser i mig?

Monday, February 03, 2003

I ett skitigt stinkande hål

Så trött... så less... så orkeslös... ingenting känns vidare just nu. Skolan och jobbet har totalt sugit musten ur mig och kastat ner mig i ett skitigt, stinkande hål och hur jag än försöker, kommer jag inte upp. Just nu kan det lika gärna kvitta.

Låt mig bara sova och jag lovar att jag kommer tillbaka... redo att lyssna... redo att ta in... redo att reflektera... ja, till och med redo att vara intresserad.

Jag har alltför länge brytt mig om andra och deras väl och ve. Det är dags att jag börjar tänka lite på mig själv och passa på att slänga samvetet åt skogen. I alla fall för ett tag... samvete kommer jag alltid att ha, men jag ska försöka döva det för stunden.

Måste komma upp ur hålet, måste återfå, eller återta, glädjen och styrkan att orka vidare, men jag måste göra det på egen hand, för det är hos mig och endast hos mig som MIN powerknapp sitter. Så låt mig vara, alla demoner från förr, alla jobbiga tankar och oförstående klyschor... låt mig vara och jag lovar att jag kommer tillbaka, starkare och redo...

Sunday, December 22, 2002

Tomtebryderier

Det råder stiltje just nu. Allt lugnt och skönt. Tvätten är avklarad. Dammsugaren har gjort sitt, likaså moppen. Julklapparna är nerstuvade i kassar. Fudge, knäck och hemmagjord snickers har mött ett bättre öde i magsyrans värld. Vågen kämpar tappert men måste ge vika för det förrädiska feta julgodiset.

Det enda som är kvar är själva packningen. Vad ska jag ha med mig? En kjol, ett par byxor? Bäst att ta två par... eller kanske tre. Man vet ju aldrig. Och så måste jag ju ha den här varma koftan med... och den här förstås... och för att inte tala om den här!! Snart är min väska packad till bristningsgränsen och jag måste ta plastpåsar från Hemköp till hjälp. En röd och en svart. Perfekt. Nu är det bara att packa bilen och åka ner till sköna Värmland. Eller?! Nja, vi åker inte förrän imorgon eftermiddag, när Johan slutat jobba. Får fördriva tiden bäst jag vill fram till dess.

Visserligen borde jag skriva min debattartikel till kursen "Lärande och IKT"... men jag har ingen vidare lust till det just nu. Får väl försöka knåpa med den i mellandagarna.Vem ska vara tomte? Det är den stora, oerhört viktiga fråga i familjen Walls liv just nu: Vem ska vara tomte? Valle, vår trogne tomte, ska fira jul i Norge i år och därför står vi nu här och frågar oss; "Vem ska vara tomte?" Kanske kan jag fråga min darling, men jag gissar redan nu att svaret blir nej. Kanske han är mutbar? Vi får se... :) Kanske det blir jag som får ställa upp..